Ett utkast till meddelande, sett av EURACTIV, anger de åtgärder som Europeiska kommissionen förväntas föreslå onsdagen den 1 februari som svar på den amerikanska lagen om inflationsreduktion (IRA).
Meddelandet visar att kommissionen vill föreslå industriell kapacitetsmål, minska regleringsbördan för att ta i bruk ny teknik och tillåta fler nationella subventioner och skattelättnader för bland annat ren teknik.
Förslagen kommer i form av ett meddelande som kommer att diskuteras av såväl EU-parlamentet som EU-ledare när de träffas i Bryssel den 9-10 februari.
Tidigare denna månad gav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en skiss av vad den kallar “Green Deal Industrial Plan”, kort efter att kommissionens konkurrenschef, Margrethe Vestager, presenterade sina förslag om hur hon ville förenkla reglerna om statligt stöd. i ett brev till EU:s ministrar.
Det 17-sidiga utkastet till meddelande, med titeln “A Green Deal Industrial Plan for the Net-Zero Era”, utökar dessa kommentarer och definierar hur planen kommer att tillämpas på regleringsmiljön, tillgång till finansiering, kompetens och handel.
förordning
“Kommissionen föreslår att föreslå en Net-Zero Industry Act för att stödja industriell tillverkning av nyckelteknologier i EU”, står det i utkastet till meddelandet.
Som en del av denna Net-Zero Industry Act vill kommissionen “identifiera industriella kapacitetsmål till 2030 där det är nödvändigt för att säkerställa att strategiska beroenden inte äventyrar den gröna omställningen”.
Förutom produktionsmål, som är av intresse för den franska regeringen, föreslår EU-kommissionen även förenklade tillståndsförfaranden, till exempel “genom att definiera specifika tidsfrister för de olika tillståndsstadierna” och genom att införa en “one-stop shop”. i medlemsstaterna.
Dessutom skulle Net-Zero Industry Act “tillåta kommissionen att begära europeiska standarder”. Enligt kommissionens resonemang skulle upprättandet av gemensamma standarder bidra till utbyggnaden av teknik.
“Särskilt för nya industriella värdekedjor kan förutseende och utveckling av europeiska standarder av hög kvalitet ge EU-industrin en betydande konkurrensfördel – även på global nivå”, står det i utkastet till meddelandet.
Subventioner från medlemsstaterna
De normalt sett strikta reglerna för statligt stöd, medlemsländernas subventioner till sina industrier, har lättats avsevärt sedan pandemin började 2020, och lättade ytterligare sedan den ryska invasionen av Ukraina började.
Nu, som svar på påtryckningar från den amerikanska administrationen att subventionera cleantech, vill EU-kommissionen luckra upp reglerna ytterligare genom att införa en “tillfällig kris och övergångsram”.
Som Vestager redan har meddelat i sitt brev tidigare denna månad kommer ramverket att förenkla förfarandena för statligt stöd för alla projekt för förnybar teknik och tillåta medlemsländer att bevilja högre bidrag om de behöver matcha bidrag “mottagna för liknande projekt av konkurrenter utanför EU”.
De reformerade reglerna skulle också tillåta längre tidsfrister för att slutföra projekt för förnybar energi.
När det gäller statligt stöd för avkarbonisering av industriprocesser skulle de nya reglerna förenklas ytterligare, till exempel genom mer flexibla stödtak per stödmottagare i små system.
Dessutom skulle det nya regelverket också göra det möjligt för medlemsstaterna att bevilja skatteförmåner för att locka till sig nya investeringar i produktionsanläggningar i vad kommissionen kallar “strategiska nettonollsektorer”. En viktig del av den amerikanska IRA består av skatteförmåner.
Kommissionen vill också “avsevärt höja” anmälningströsklarna för statligt stöd och på så sätt underlätta medlemsstaternas genomförande av nya subventioner.
Slutligen vill EU-kommissionen också eliminera behovet av öppna anbud för mindre mogen teknik. Vanligtvis är öppen budgivning nödvändigt för att förhindra missbruk och korrupta metoder. I utkastet till meddelande hävdas dock att “anbud kan fungera mindre bra” för mindre mogen teknik.
Av utkastet till meddelande från EURACTIV framgår det inte hur länge det “tillfälliga” ramverket kommer att vara på plats.
EU-pengar
Kommissionen inser risken som ett ERI-svar baserat enbart på bidrag från medlemsstaterna kan leda till splittring av Enskild marknad eftersom det främst skulle gynna länder med störst finanspolitisk eldkraft.
Denna fara, tillsammans med det faktum att det krävs mycket mer investeringar för att uppnå den gröna omställningen, hävdar utkastet till meddelande att “vi måste öka EU-finansieringen”.
Dokumentet är dock fortfarande vagt när det gäller ny EU-finansiering och är starkt beroende av omfördelningen av befintliga EU-medel.
Till exempel tillkännager den nya vägledningar om nationella återhämtnings- och motståndsplaner som medlemsländerna måste införa för att få tillgång till medel från pandemiåterhämtningsfonden. Riktlinjerna kommer att rekommendera att medlemsstaterna anpassar sina nationella planer till det aktuella sammanhanget.
Mer uttryckligen rekommenderar utkastet till meddelande att medlemsstaterna inför “one-stop shops” för godkännande av projekt för förnybar energi och ren teknik för att effektivisera processer, använda skattelättnader för att uppmuntra gröna investeringar och investera i utbildning av arbetskraft.
När det gäller nya EU-fonder hävdar kommissionen att InvestEU-programmet bör förstärkas med ytterligare medel, särskilt för perioden mellan 2024 och 2027. Fördelen med InvestEU är att de flesta offentliga medel betalas ut i form av garantier via EU . Investment Bank (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF), som enligt sina förespråkare kan mobilisera en hel del privata investeringar.
Meddelandet påminner också om att “kommissionen avser att tillhandahålla ett strukturellt svar på investeringsbehov genom att föreslå en europeisk suveränitetsfond”.
Hon vill erbjuda fonden som en del av EU:s långsiktiga budgetöversyn “före sommaren 2023” – när den översynen ska ske. Kommunikationen är dock fortfarande vag om fondens storlek och var pengarna ska komma ifrån.
Kompetens och handel
Kommissionen hävdar också att det inte finns tillräckligt med kvalificerad arbetskraft för uppgiften att göra ekonomin grönare, varför den kräver fler ansträngningar för att utbilda arbetstagare för jobb i en grönare bransch, samt för enklare gränsöverskridande erkännande av kvalifikationer. Bristen på ömsesidigt erkännande hindrar ofta arbetstagarnas rörlighet inom EU.
Slutligen tillkännager kommissionens utkast till meddelande också sin avsikt att skapa en “klubb för kritiska råvaror” med likasinnade partners för att säkerställa ett “säkert, hållbart och prisvärt globalt utbud” av de råvaror som behövs för den gröna omställningen och digitalt.
I meddelandet upprepas också EU-kommissionens avsikt att “till fullo utnyttja handelsskyddsinstrument”, till exempel reglerna om utländska subventioner som trädde i kraft tidigare denna månad.
EU-kommissionen förväntas officiellt publicera detta meddelande på onsdag (1 februari) för att ge underlag för diskussion inför mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer nästa vecka.
Strax efter detta möte kommer kommissionen att lägga fram konkreta förslag.
Enligt utkastet till dokument är kommissionen “beredd att översätta [the plan] till konkreta förslag baserade på underbyggda behovsbedömningar före Europeiska rådets möte i mars.”
Luca Bertuzzi bidrog med rapportering.
[Edited by Nathalie Weatherald]
